Jag behöver styrka

 
Första jobbdagen efter den långa ledigheten är avklarad. Det gick bra idag. Hade varken någon jobbig mat att laga, eller så många barn att laga till. Så det gick bra. Däremot så kändes det i kroppen att man var tillbaka på de hårda golven, och att jag och Mini inte längre hade våra stunder. 
Det är nog dem stunderna som tar hårdast just nu. När jag inte får tid till att känna efter. När jag missar om det är liv i lådan, och sedan tror att det inte varit något liv alls. Jag har ju känt något sprattel. Men inga riktiga sparkar. De där som brukade komma på förmiddagen. Mini har säkert vänt sig också. På mitt jobb är det upp ner upp ner hela tiden. Man står aldrig rakryggad en längre tid. Även om det kan bli ensidigt och tungt ändå. 
 
När jag kom hem från jobbet var jag inte så trött som jag varit tidigare. Och eftersom min efterlängtade kritfärg (Lauthentiq) väntade på posten så var jag ju tvungen att hämta den. Sen skulle jag ju bara provmåla lite på dörrarna. Det slutade med att jag målade hela skåpet. Men jag behövde det, jag rensar lite tankar då. Vissa joggar ett varv..och jag målar.  
Skåpet blev fint. Ska bli kul att få se det i dagsljus..gärna en ljus dag dessutom.
 
Nu är jag väldigt väldigt trött. Det märker jag. Direkt tar ångesten och oron vid. Får för mig att jag inte känt Mini på hela dagen och är helt övertygad om att det inte kommer sluta bra den här gången heller. 
Jag får se hur detta fortsätter. Jag tänker inte fortsätta mina kvällar på det här tankesättet bara för att vara duktig på mitt arbete. Nä, de här tankarna vill jag inte ha. Dem gör mig svag! Jag behöver styrka!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0