Sväva ut och trösta sig


Ibland får man väl sväva ut..och även trösta sig själv. Det gjorde jag idag. 
Vi har en skötväska sedan tidigare, en som aldrig hann användas. Den står där uppe, sprillans ny. Fast det är ngt med känslan ibland. Även om det inte är ngt mer än en skötväska så är det något med känslan. Då när den valdes ut. Något som inte stämmer. Så idag köpte jag en ny. Kanske för att det är den här jag suktat efter, och att jag faktiskt kan använda den här som en stor snygg väska. Känslan. Lite så med kläder också. Först tog det emot att köpa kläder. Landos oanvända skulle användas, så "slapp" jag bekymra mig. Med tiden växte känslan av att Mini måste ha SINA kläder. Går allt sen bra..då kommer även de andra kläderna till användning. Men innan vi vet så ska Mini ha sin egna uppsättning. Vagn är det vi vägrat ta i. Där skickade vi min mamma. Samma vagn som sist. Jag tycker vi har utmanat oss mycket nog ändå.   

Just nu sitter jag med en stor utmaning i hjärtat, som gör att jag inte vågar sova. Det är en annan känsla, och rädsla. Hjärnspöken! Om jag så ska behöva sitta vaken hela natten så gör jag det.. det hjälper inte att Mini var så aktiv tidigare under kvällen att det kändes som att fötterna snart skulle trycka hål på mitt skinn. Hjärnspöken är där ändå. Inte nog med det.. jag har ju blivit sjuk också. Började med hosta igår. Inte så farligt. På natten blev det värre och sen har jag legat hela onsdagen. Jag blir lite smått arg när man specifikt frågar om någon är förkyld och svaret är nej..också är det inte så. Hade jag bara fått ett ärligt svar så hade jag stannat hemma..och varit frisk! För jag orkar inte vara sjuk. Jag har nog med tankar och oro ändå. Så ännu en anledning till att inte våga sova..även om jag verkligen borde. 

Jag vill bara att det här ska vara över!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0