Att alltid vara full av tankar

Nog för att jag alltid kunnat grubbla. Grubbla ner i det djupaste, men alltid har man kommit till ett skede där man kommit fram till ett eget svar eller så pass att man kan lägga det hela åt sidan. Nu går det inte att lägga åt sidan. Tankarna har makten och de tar aldrig slut. Alltid man full av åsikter, frågor, undran och saknad. Det går inte att lägga åt sidan, det finns där alltid. Är det konstigt att man är konstant trött?? När man sedan försöker komma till ro och verkligen försöker lägga saker åt sidan..nog ska det alltid hända något som får en på tankar igen. Jag känner mig inlåst i mina tankar. Grubblaren som jag är blir numera matad till max. Det går inte att göra något åt. Det är så mycket i mitt grubblerier jag skulle vilja säga rakt ut. Givetvis gör jag inte det..så vitt jag vet är det respektlöst om jag skulle göra det. Därför finns de bara i min hjärna. Ibland är jag i den där torktumlaren igen, där allt snurrar och jag inte vet hur jag ska ta mig ur den. Rondellen utan avfart.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0