Stressa inte över amningen


Amma eller inte.. det verkar vara en känslig fråga för många. Ofta blir man lärd av gammal skola att amma det är det bästa! Amma ska man för att barnen ska må bra. Amma ska för stt barnet ska hålla sig friskt. Amma bör man för att barnet ska känna trygghet. 

Jag kommer ihåg de där första timmarna på bb. Hur alla slet i mig, mina bröst och Tyra. Hur tryggt? Dem provade allt. Det var inte bara en som skulle visa och dra i mig som om jag vore en kossa utan rättigheter. Nädå, alla tog dem sig friheten. Så fort jag visste det var dags blev jag stressad och obekväm. Någon står och kniper i mina bröst. Det gör ont. Tyra visade inget intresse. Hon bara skrek. Förtvivlat. Hon ville inte att någon vred på hennes huvud och tryckte hennes mun mot sin mammas bröst. Hon tvärvägrade (bestämd redan då). Ingen gav sig och jag mådde dåligt. Alla hade olika "knep" om hur jag skulle sitta, ligga, hålla, fresta.. blablabla. Tyra försökte inte ens ta ett grepp.

Till slut sa jag till en barsk barnmorska, när hon provat klämt och haft sig, att jag orkar inte. Rakt ut. Jag orkar inte detta! Hon stannade till, tittade på mig och sa "Va?". Jag svarade, jag orkar inte detta. Jag orkar inte att alla sliter i mig. Jag orkar inte se Tyra såhär ledsen. 
Jag blev lite nervös, vad skulle den här barska äldre damen ge mig för svar?
Hon tittade på mig.. också så sa hon. Nä, då struntar vi i det. Jag hämtar en pumpmaskin också kör vi med flaska. Hon förstod direkt vad det var jag ville. Allt gick bra. 
Dagen efter kom hon in.. ursäktade sig lite för att hon inte frågat om jag först ville prova amningsnapp och så.. Det gjorde inget. Flaska passade oss utmärkt. Och efter allt vi gått igenom så var det bara så skönt att vi, jag och Tyras pappa kunde få dela på sysslorna och avlasta varandra och bara få NJUTA. Vi fick vara så mycket mer ifred på bb efter det. Vi fick vara en familj utan att någon kom och rev upp våra mysiga stunder vi hade.

Jag ratar inte amning. Verkligen inte. Men jag kan inte för mitt liv förstå varför man håller fast vid det, när det inte funkar eller barnet inte blir nöjt. Eller tvärtom.. att barnet inte klarar sig utan den trygga känslan av mammas bröst. För även det kan bli problem, speciellt för mamman när barnet blivit några månader. Det är inte amningen som gör en till den där bästa mamman.

Jag började pumpa och ge på flaska. Då kunde vi båda få närheten med Tyra. Hon visste att vi båda gav mat och hon har varit lika trygg hos oss båda alltid. Närheten blir INTE mindre för att man flaskmatar. Vi hade hud mot hud kontakt varje gång. Vi visste också vilken mängd mat hon fick i sig. Vi hyrde hem en pumpmaskin från sjukhuset. Smidigast så.

Så.. funkar inte amningen så låt den inte bli ett stressmoment. Ditt barn kommer hålla sig friskt och känna sig tryggt även med en flaska i munnen. Kanske tryggare, om du som mamma är stressad. Är du stressad känner ditt barn det, och är du stressad kommer det också mindre mjölk.

Kan du amma så gör det. VILL du amma så gör det. Men känn aldrig stress över saken. Det finns bra alternativ.

När jag sagt till den barska kvinnan så vände allt. Även hon. Den kvinnan visade sig bli en av mina favoriter på bb. Vi kunde skoja och prata efter det. Jag berättade även om att jag tyckte hon verkade så barsk. Vi skrattade och hon log så hjärtligt när hon såg oss. Och jag som var så nervös.. Däremot var där en annan, hon kom efter det inte in till oss igen och i korridoren tittade hon inte mot oss. Men det gör inget, sådana vill jag ändå inte ha med att göra :) 

Kommentarer
Postat av: Camillasnyahem

Kunde inte hålla med dig mer. Kram!

2015-12-07 @ 18:38:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0